Osäker klimatpåverkan från byggnadens drift och uppvärmning

Ambitionen att bygga hus med stor hänsyn till klimatpåverkan (LCA) kommer vara en viktig komponent för framtida byggande. Redan nu finns krav på redovisning av LCA från byggskedet och till 2025 införs gränsvärden som måste klaras. Men ska påverkan från byggskedet läggas samman med klimatpåverkan från el och värme i framtida drift kommer byggandet stå på lösan grund.  

I ett nu avslutat forskningsprojekt[1] har en delrapport ”Driftskedets klimatpåverkan” analyserat den osäkerhet som är kopplat till bestämning av byggnadens klimatpåverkan från framtida drift. Om resultatet summeras tillsammans med värden för byggskedet finns här en viss risk för felaktiga beslut.

- Studien visar att långsiktiga investeringsbeslut som påverkar byggnadens drift och uppvärmning inte bör fattas på resultat från LCA analyser, anger Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult, som varit projektledare för studien. 
- Resultaten är alldeles för osäkra och visar stora skillnader i utfall beroende på metodval, elscenario, systemgräns och tidshorisont.  
Som exempel anges att koncensus saknas vad gäller värdering av avfallsbränslets plastinnehåll. Omställningstakten för Europas elproduktion är en annan osäkerhetsfaktor. LCA-metodiken speglar inte heller andra viktiga aspekter som resurseffektivitet, knapphet och effektbelastning. 

Rapporten ger därmed stöd för Boverkets förslag att inte inkludera driftskedet i ett gränsvärdet för byggnadens klimatpåverkan[2]genom att tillföra även detta argument. Analyser av driftskedets klimatpåverkan[3] kan däremot ge kompletterande underlag för diskussioner om åtgärdens lämplighet utöver den ekonomiska analysen, liksom för driftoptimering.

Det lokala klimatinitiativet för Malmö, LFM30 har en metodik för klimatkompensering som också inkluderar klimatpåverkan från driftskedet.  Därmed finns en risk för suboptimerade beslut, t.ex. för val av försörjningssystem. Genom att samtidigt införa ett målgränsvärde för byggnadens värmeförlusttal har dock risken minskats. Ett lågt värmeförlusttal är ett robust sätt att minska byggnaders klimatpåverkan oavsett val av försörjningssystem. 

Studien visar på ett tydligt fördjupningsbehov avseende beräkning av framåtblickande klimatpåverkan från energianvändning, harmonisering mellan metoder, samt eventuella behov av kompletterande analyser för att adressera aspekter som inte hanteras i dagens LCA-metoder, t.ex. resursanvändning, knapphet, biologisk mångfald. 

Läs hela rapporten; Driftskedets klimatpåverkan, Rapport VFT LCA 2023

För mer information; Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult (aton.se)