Kriterier

FEBY18 utgör ett genomarbetat beställarstöd för byggherrar som vill säkra låga driftkostnader under lång tid och en låg miljöpåverkan. Kriterier finns för tre nivåer att välja på:

FEBY Guld motsvarar energikraven för nivån passivhus i FEBY12.
FEBY Silver ersätter kraven i FEBY12 för minienergihus
FEBY Brons ger byggnader på samma nivå som BBR25 men med säkrat låga värmeförluster och teknikneutralt relativt olika energislag
FEBY Plushus, kravet på värmeförlusttal baseras på FEBY Guld för större byggnader och Silver för mindre byggnader, enligt VFT: 19 + (600-Atemp)/110 för Atemp < 1150 m2. Utlevererad energi ska vara större än levererad energi till byggnaden på årsbasis.

Argumenten för att välja FEBY18, ges här; Varför FEBY18?

Samma metodik och krav gäller för samtliga byggnadskategorier

Ordlista med definitioner och begrepp förklarade. 

Begreppet ”Certifierat enligt FEBY Guld/Silver/Brons/Plushus” kan användas om projekthandlingarna granskats och godkänts av ett av FEBY utsett granskningsorgan. För begreppet verifierat skall kraven vara styrkta av samma granskningsorgan baserat på mätunderlag, läs mer under fliken certifiering.

Vill du berätta om FEBY18 för andra? Då finns en Power-point presentation att ladda ner på sidan "Rapporter", under rubriken FEBY18 Kravspecifikation.

Certifierad byggnad har granskats och godkänts av FEBY

Mätverifierad byggnad. Fasadskylt i glas för fasadmontage

Kravspecifikationerna har som kärna ett lågt värmeförlusttal (VFT). Detta ger små värmeförluster och lågt värmeeffektbehov när det är som är kallast. 
Kravet är teknikneutralt relativt olika tillförselsystem såsom el, fjärrvärme, mm. Kraven förutsätter i praktiken att värme i frånluften återvinns i en växlare mot inkommande kall uteluft (FTX).

Fokus på värmeförlusttalet är ett ställningstagande för det som är viktigast att styra i byggandet av långsiktigt hållbara hus. Installationer och tillförselssystem kan snabbt bytas ut över tiden, men husens konstruktion och ventilationssystem förnyas långsamt. Ett kompletterande poängsystem ska dock främja åtgärder som ger effektiva lösningar för fastighetens installationer. Därmed kommer dessa upp till diskussion tidigt i byggprocessen.

Kravet på lågt värmeförlusttal ger garanterat ett lågt värmebehov, se figur nedan.

Ska högfärdig elenergi användas för uppvärmning så ska den användas effektivt. Därför ställs för elvärmda byggnader kompletterande årsenergikrav.

För att i övrigt säkra behagligt inomhusklimat, ljudnivå, täthet och fuktsäkert byggande finns kompletterande byggnadstekniska krav och rekommendationer utöver de som finns i byggreglerna. 

Ett hållbart byggande har följande egenskaper:

• En byggnad med minimala värmeförluster. Det ger låga värmekostnader, ett lågt klimatavtryck för byggnadens drift under hela dess livslängd och ett lågt värmeeffektbehov när försörjningssystemen är som mest belastade.
• Bygg ett optimerat inneklimat utan drag och kallras.
• Ingen eller minimal klimatpåverkan vid materialval och byggprocess.
• Bygg med återanvänt eller återvunnet material.
• Bygg för cirkularitet, dvs bygg in egenskaper och material som underlättar framtida återanvändning. 
• Bygg med material utan gifter och som inte ger skadlig påverkan på människa och natur (låga emissioner).

Kriterierna i FEBY18 ger stöd för de första två egenskaperna. Genom kravet på lågt värmeförlusttal, erhålls ett lågt effektbehov och låga värmekostnader oavsett om byggnaden sedan försörjs med värmepumpar eller fjärrvärme. Därmed gynnas inget separat försörjningssystem av kriteriekravet. De låga värmeförlusterna möjliggör också värmedrift med låga framledningstemperaturer vilket är gynnsamt för värmepumpsdrift med hög värmefaktor eller fjärrvärmeanslutningar i lågtemperaturområden.

Kriteriet värmeförlusttal klaras inte utan ett effektivt värmeåtervinningssystem för frånluft av typ FTX (till- och frånluftssystem med värmeväxling). Det innebär att tilluften är klimatiserad och filtrerad när den tas in i vistelsezonen, till skillnad från enkla frånluftssystem där kall luft tas in via tilluftsdon i yttervägg. Med detta hål i väggen kommer också buller från utsidan in i byggnaden som därmed inte blir lika ljudisolerad som byggnader med FEBY18 – kriterier. Därtill finns ett krav på ljudklass B för installationsbuller. Då slipper man besväras av fläktljud i sovrum och arbetsrum. Bra isolering och isolerande fönster är andra egenskaper som följer på kravet och som förhindrar drag och kallras.

Det lokala klimatinitiativet i Malmö LFM30 har satt upp ett målgränsvärde för byggnadens värmeförlusttal enligt FEBY Silver. Det är svårt att hitta ett relevant klimatbelastningstal för byggnadernas framtida energiförsörjning (1). Med ett teknikneutralt funktionskrav på byggnadens värmeförlusttal så säkras en låg energianvändning under årets kalla timmar då försörjningssystemen är som mest belastade. 

Feby18 inkluderar däremot inte kriterier som minskar materialåtgång, klimatpåverkan eller miljöemissioner. Kompletterande kriterier om klimatpåverkan, emissioner och materialåtervinning utvecklas därför i ett gemensamt projekt tillsammans med IVL och Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Ett mer processorienterat upplägg för miljökriterierna ska möjliggöra lägre certifieringskostnader för den enskilda byggnaden.

Fullständig information om krav och anvisningar ges i dokumentet FEBY18. 

Den värme som läcker ut när det är som kallast kallar vi värmeförlusttal, VFTDVUT. Genom anpassning till orten dimensionerande vinterutetemperatur erhålls samma värmebehov oavsett plats. Data för 310 orters DVUT finns för nedladdning på Boverkets hemsida. Anvisningar för beräkning ges i kriteriedokumentet för FEBY 18, se "ladda ner".

För elvärmda byggnader tillkommer ett separat krav för årsenergi.  För dessa måste både kravet för VFT och årsenergi klaras. 

Guld < 14
FEBY Guld ersätter tidigare klassning i FEBY12 för passivhus och ska ge samma nivå på värmebehov, samma höga komfort och kvalitet. Guld-nivån har lagts så att det i många fall kan vara möjligt att ersätta radiatorsystem i bostadsbyggnader och därmed avsevärt reducera projektkostnaderna. 

Värmeförlusttalet ska vara mindre än 14 W/m2Atemp för en byggnad större än 600 m2 i södra Sverige.

För elvärmda byggnad ska årsenergi vara lägre än 26 kWh/m2Atemp.

Övergripande systemskiss för småhus på FEBYGuld-nivå.

Silver < 19
FEBY Silver ersätter tidigare Minienergihusskrav i FEBY12.
Värmeförlusttalet ska vara lägre än 19 W/m2Atemp för en byggnad större än 600 m2.
För elvärmda byggnad ska årsenergi vara lägre än 32 kWh/m2Atemp.

Brons < 22
FEBY Brons motsvarar energikraven i BBR25 för ett fjärrvärme flerbostadshus.
Värmeförlusttalet ska vara lägre än 22 W/m2Atemp.
För elvärmda byggnad ska årsenergi vara lägre än 38 kWh/m2Atemp.

Plushus
Feby Plushus, är baserat på FEBY Guld för större byggnader och på Silver för mindre byggnader. Utlevererad energi ska vara större än levererad energi till byggnaden på årsbasis

Tillägg samma för alla klasser

Tillägg för byggnader mindre än 600 m2 enligt VFT:  + (600 - Atemp)/110      (W/m2 Aomsl)
Tilägg för byggnad med större genomsnittligt luftflöde qmedel än 
0,45 l/s, m2 medges inom intervallet 0,45 – 1,0 l/s, m2 enligt:
VFT: + (qmedel-0,35) x 0,18 x (21-DVUT)      (W/m2Atemp)
 
Tillägg för kallare klimat medges med:
VFT:  + 1 W/m2 Atemp för orter där DVUT3 är lägre än -17,0 grader
VFT: + 2 W/m2 Atemp för orter där DVUT3 är lägre än -22,1 grader.

DVUT3 avser DVUT för max tre dygns tidskonstant, se anvisningar i FEBY18.

För beräkningsstöd av värmeförlusttalet, se värmeförlusttal i huvudmenyn.

Tillägg på årsenergi för elvärmda byggnad
För elvärmda byggnad med högre genomsnittligt luftflöde qmedel inom intervallet 0,45 – 1,0 (l/s, m2) medges ett tillägg enligt:
årsenergikrav  + (qmedel-0,35) x 8      (kWh/m2Atemp).

Inga tillägg görs för årsenergi vad avser ort och byggnadens storlek. 

”Köpt energi” för värme, varmvatten och fastighetsenergi kommer med en FEBY-klassning av ett fjärrvärmt flerbostadshus ligga ungefär 0 - 35 % lägre jämfört med BBR25 och beroende på vald klassning, se figur. 

Samma byggnad, men med värmepump istället för fjärrvärme, kommer hamna 32 - 54 % lägre än motsvarande tal för BBR. Att skillnaden mellan BBR25 och FEBY blir så mycket större för elvärmda byggnader beror på att BBR25 möjliggör sämre byggnader med större värmeförluster när de är elvärmda. Att BBR premierar elvärmda byggnader har fått mycket kritik och slår igenom också på övriga svenska miljöklassningar som relaterar sig till BBR-nivån.

I nedanstående tabeller ges värden på vad ett värmeförlusttal ger för årsenergibehov. Resultaten är indikativa. Nivån påverkas också något av skuggning, drifttid, beteende, fastighetsenergi, värmepumpens prestanda, gemensamma trapphus, mm men skillnaden för värmebehovet är påtagligt.  För lokaler kan klimatkyla tillkomma.

Kolumnerna för fjärrvärmd, respektive elvärmd byggnad avser levererad energi.  

Sista kolumnen med EPPET är beräknad med PE-faktorer för el (1,8) och fjärrvärme (0,7) enligt BBR29. Brons för fjärrvärmda flerbostadshus hamnar med god marginal under kravnivån för BBR29 (högst 75 kWh/m2). 

Bostäder > 600 m² A_temp (BBR29 primärenergital < 75)

Exempel småhus < 160 m² A_temp (BBR29 primärenergital < 90)

Lokaler > 600 m² A_temp (BBR29 primärenergital < 70)

För elvärmda byggnader har en årsvärmefaktor på 2,5 antagits för egen producerad värme och varmvatten. För varmvatten antas referensvärden enligt BEN2 och för bostäder har avdrag gjorts med 10% för val av energieffektiva varmvattenarmaturer.

För att stimulera val av energieffektiva installationer, minskad miljöpåverkan och kvalitetssäkring, skall antal poäng enligt tabell erhållas genom eget val av åtgärder.

Anvisningar ges i FEBY18 bilaga 1, där också en redovisningsmall finns.

Möjliga poäng för delområden:

Beräkning av värmeförlusttal (VFT)
Värmeförlusttalet (VFT) beräknas som summan av byggnadens värmeförluster via transmission, ventilation och infiltration (luftläckning via klimatskärm) enligt anvisningar i bilaga 3 i kriteriedokumentet FEBY18 (ladda ner, högra kolumnen).

Erfarenhetsmässigt ger olika beräkningsprogram något olika resultat. För certifiering enligt FEBY18 krävs därför dokumentation av beräkningen med hjälp av ”Energihuskalkyl” och med de specificerade anvisningar som ges i FEBY18 bilaga 3. Vidare krävs dokumentation på köldbryggeberäkningar, ventilationsaggregatens verkningsgrad, mm enligt aktuella anvisningar för certifiering på hemsidan.

DVUT data för den aktuella orten hämtas från Boverkets DVUT-lista. För orter som inte ingår i ortslistan kan justering av VFT ske enligt anvisning i bilaga 3.

Beräkning av årsenergi
Samma systemgränser och metodik ska tillämpas som i BBR och BEN2. Energianvändningen beräknas med beräkningsprogram som minst uppfyller kraven enligt ISO EN 13790 och ta hänsyn till förluster i varmvattencirkulationsledning (VVC), vädring och forcerad spiskåpeventilation.

En besparing på 10% varmvattenenergi erhålls med energieffektiva varmvattenarmaturer enligt BEN2.

Klimatfiler ska baseras på perioden 1981 – 2010.

Till elvärme räknas även elbaserad komfortgolvvärme, handukstorkar, för- och efterelvärmare för ventilationsaggregat om detta överstiger 3 kWh/m2. En timerstyrd handdukstork bedöms understiga 3 kWh/m2 (utslaget på hela bostadsarean).

Beräkning av värmepumpens årsvärmefaktor
Beräkningen ska ta hänsyn till aktuella systemtemperaturer som projekterats eller ställts som funktionskrav i upphandlingen och som bör ingå i kontrollplanen.

Beräkning av värmebalans för luftvärmd byggnad
Att tillförd värmeeffekt för bostadsdel/rumsdel med sämst förutsättning räcker för att täcka värmebehovet vid DVUT ska beräknas och redovisas.  Vid beräkning av tillförd värmeeffekt ska luftflöden och värmeförluster i kanalsystem beaktas liksom konvektorns dimensionering.

Vid uppglasningar som kan ge kallras och större kallutstrålning bör den operativa temperaturen beräknas i vistelsezonen också med hänsyn till tilluftens strömningskaraktäristik vid DVUT.

Kalkylerna ska därmed visa att BBRs krav på inneklimat klaras.