Remissvar Miljöbyggnad 3.0

Väreeffektbehov
MBs avvikande definition för värmeeffektbehov där frånluftsvärmepumpens kyleffekt ska dras av är olycklig. Den är inte konsistent med anvisad metod för mätverifiering baserad på byggnadens effektsignatur under uppvärmningssäsongen. En sådan effektsignatur kommer störas av att värmepumpens kyleffekt inte är proportionell mot utetemperaturen utan konstant. Metoden är alltså inte validerad för en sådan mätning.

Därtill har definitionen nu ändrats till värmeförluster per omslutande area istället för uppvärmd area. Indikatorn har därmed tappat kopplingen till byggnadens arewaspecifika  uppvärmningsenergi.

Ett flerbostadshus med frånluftsvärmepump (FVP) kommer inte klara Boverkets PET-krav för 2021 även om isolering på passivhusnivå väljs. Det är dags för MB att ta bort undantaget för FVP. Undantaget är inte heller teknikneutralt relativt andra värmepumpslösningar. Utan detta undantag skulle MB kunna ha samma begrepp och definitioner som FEBY-kriterierna.

Föreslagen nivå för Guld är så generös att en byggnaden som ansluts till fjärrvärme inte skulle klara ens Boverkets krav för 2021 på PET. Förslaget gynnar därför värmepumpslösningar med denna indikator.

Ska F_geo i tabell 1.1 tillämpas bör det anges i ekvation för bestämning av värmeeffektbehovet. F_geo är framtagen för att kompensera för kallare klimat på årsenergibasis inte för korrigering av värmeeffektbehovet. Temperaturskillnaden inne-ute i Kiruna skulle jämfört med Stockholm snarare ha en viktningsfaktor på 1,3 inte de 1,6 som tabellen ger.

Vi föreslår att värmeeffektbehovet beräknas för en given referensort istället, t.ex. Norrköping, om tanken är att samma byggnad ska kunna flyttas runt i landet och klara samma krav.

Övrigt
Solvärmelasttal är en indikator för termisk komfort. Varför ska denna också ingå för klassningen av energi och därmed dubbelräknas? Dess betydelse för klimatkyla i lokaler ingår redan i köpt PET och har för låg relevans för energibehovet i bostäder. Genom att också ingå i energikravet får det som resultat att energikraven ”späds ut” och får en relativt lägre betydelse i MB.

Även indikator 4 får en sådan utspädningseffekt eftersom energislagens värdering redan ligger inbyggd i PET via primärenergifaktor och avdrag för egen förnybar energi. Den brist på koncensus vad gäller vilka effekter Indikator 4 egentligen ger och om de är stora eller små, är ytterligare ett skäl till att exkludera indikator 4.

Läs hela remissvaret